skip to Main Content

"Segregation kan vara hinder för demokratin"

Debattartikel publicerad i Aftonbladet den 1 april 2020

Demokratin i Sverige står på en stark grund. Samtidigt finns det en demokratisk ojämlikhet som är kopplad till var i landet människor bor. Det visar en rapport som Delegationen mot segregation lämnade till regeringen igår och som jämför det demokratiska deltagandet i områden med socioekonomiska utmaningar med andra områden.

Även när hänsyn tas till exempelvis kön, utbildningsnivå och födelseland, visar resultaten att det kvarstår en demokratisk ojämlikhet mellan olika områden. Det mest alarmerande resultatet rör valdeltagandet. Deltagande i valen är särskilt viktigt i en demokrati och är på ett sätt det mest jämlika: en människa, en röst. Det finns dock stora skillnader. Valdeltagandet i riksdagsvalet är närmare 19 procentenheter lägre i områden med socioekonomiska utmaningar än i områden med goda socioekonomiska förutsättningar. I valen till landstings- och kommunfullmäktige är skillnaden ännu högre; 23 procentenheter.

Fler i områden med socioekonomiska utmaningar har dessutom avstått från att delta politiskt av rädsla för hot, trakasserier och våld. Det finns också skillnader när det kommer till intresset för politik samt tillit till människor och till samhällsinstitutioner. 61 procent av de boende i områden med socioekonomiska utmaningar är medlemmar i minst en förening medan motsvarande siffra för riket i stort är 76 procent.

Rapporten visar att det verkar finnas en koppling mellan deltagandet i demokratin och segregation. Segregation handlar om att människor lever sina liv separerade från varandra, vilket innebär att det blir koncentrationer av människor med liknande bakgrund i exempelvis bostadsområden. Segregationen påverkar hela samhället, då ett samhälle som är segregerat glider isär. Samtidigt får segregationen ofta sämre konsekvenser för boende i områden med socioekonomiska utmaningar.

Skillnader i demokratisk delaktighet mellan olika områden kan riskera att leda till att politiska beslut gynnar områden där delaktigheten är högre och missgynnar områden där den är lägre.

Det behöver tas på allvar och åtgärder behövs för att förhindra ett demokratiskt utanförskap, något som i värsta fall riskerar att urholka demokratin. Men det finns också en outnyttjad potential till demokratisk utveckling. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar anger visserligen att de är mindre intresserade av politik än boende i andra områden, men de är lika intresserade av samhällsfrågor generellt och i många fall mer intresserade av det som händer ute i världen. Det är ett intresse som samhället måste ta tillvara.

Delegationen mot segregation vill påtala vikten av att regeringen även fortsättningsvis tillsätter resurser till åtgärder för att fler ska bli delaktiga i demokratin. Det är dock viktigt att dessa insatser också beaktar en geografisk dimension som tar hänsyn till områdens olika socioekonomiska förutsättningar, men även skillnader mellan stad och land. Det handlar om åtgärder för att öka valdeltagandet i områden med socioekonomiska utmaningar och att stimulera deltagandet mellan valen. Men enskilda insatser räcker inte hela vägen. Det demokratiska utanförskapet hänger samman med annan ojämlikhet i samhället och för att minska segregationens negativa konsekvenser krävs breda välfärdsreformer kopplat till bostadsbyggande, arbetsmarknad, skolan och reformer för en levande landsbygd.

Det finns idag inget nationellt system för hur segregationen i Sverige kan mätas och följas över tid. Myndigheten kommer att verka för att ett sådant system kommer på plats, då det kan fungera som ett viktigt instrument för att finna lämpliga åtgärder för att minska och motverka segregation, inte minst när det gäller delaktighet i demokratin.

Vikten av att stärka demokratisk jämlikhet kan inte nog betonas. Ett kraftfullt arbete mot segregation är nödvändigt för att skapa en demokrati för alla.

Anders Kessling, tf direktör för Delegationen mot segregation

Läs artikeln på Aftonbladet.se

Back To Top