skip to Main Content
Almedalen: Viktigt Med Ett Helhetsperspektiv På Segregation

Almedalen: Viktigt med ett helhetsperspektiv på segregation

Samhällets aktörer måste ta ett gemensamt ansvar och arbeta med flera områden samtidigt för att komma åt segregationen. Det var ett centralt budskap när Delegationen mot segregation medverkade i flera seminarier under Almedalsveckan i Visby. Seminarierna berörde allt ifrån skolsegregation, civilsamhällets och forskares roll, bostadssegregation till trygghet med mera.

Inger Ashing, direktör

På seminariet ”Skolsegregationen – ett hot mot svensk konkurrenskraft”, som anordnades av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), lyftes bland annat att skolans socioekonomiska sammansättning har fått större betydelse för skolresultaten – föräldrarnas utbildningsnivå är den viktigaste faktorn bakom elevers betygsresultat. Dessutom har skillnader i lärarkvalitet ökat, då lärare med kort erfarenhet och lägre utbildningsnivå oftare arbetar i områden med socioekonomiska utmaningar, medan situationen är motsatt i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar.

Inger Ashing, direktör på Delegationen mot segregation, pratade om den ökade skolsegregationen och hur den får konsekvenser när det kommer till barns och ungdomars livschanser.

– Skolan har ett tydligt kompensatoriskt uppdrag för att skapa jämlika villkor och skolan är ett av de mest centrala områdena när det kommer till segregation. Det är dock viktigt att ha ett helhetsperspektiv – det går inte att bara göra insatser mot skolsegregation i skolan utan att även göra insatser inom andra områden. Bostadssegregation påverkar var barnen går i skolan, det gör också hur det ser ut för föräldrarna på arbetsmarknaden. Vi på Delegationen mot segregation ser att aktörer inom olika sektorer måste samverka, sa hon.

Helhetsperspektivet och hur olika samhällsområden hör ihop lyftes även av Inger Ashing på ett seminarium om bostadssegregation, som anordnades av Sveriges Allmännytta, SABO.

– En bostadsmarknad som inte är segregerad är till exempel en av de viktigaste brottsförebyggande åtgärderna, konstaterade hon.

Hon lyfte också hur viktigt det är med blandade upplåtelseformer.

– Delegationen mot segregation har under hösten träffat kommuner för att prata om deras arbete för att minska och motverka segregation och det blir tydligt att de kommuner som också har en allmännytta har en större verktygslåda än de som inte har det.

Strukturella orsaker bakom segregation

Katarina Danielsson, processledare

Studieförbundet Bilda och Erikshjälpen anordnade ett seminarium om barnfattigdom, där Katarina Danielsson, processledare på Delegationen mot segregation, pratade om hur barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar får sämre livschanser sett till skolresultat, utbildningsnivå och senare möjligheter på arbetsmarknaden och hälsa.

Rädda Barnen berättade om rapporten ”Barnfattigdom i Sverige” i vilken det konstateras att 186 000 barn i Sverige lever i socioekonomisk utsatthet. I rapporten skriver Rädda Barnen att drygt 42 procent av alla barn med utländsk bakgrund och med en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom år 2016. Detta kan jämföras med 1,4 procent av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund.

– Vi ser effekterna av segregation på individnivå och insatser måste såklart ske individanpassat. Men arbetet med att motverka segregation behöver ske på strukturell nivå och handla om de bakomliggande orsakerna. Detta arbete måste ske tillsammans med det offentliga, civilsamhället, kommuner och forskare. Ingen aktör kan lösa problemet själv.

Karen Austin, processledare. Foto: José Figueroa/Kultur i Almedalen.

Även Karen Austin, processledare på Delegationen mot segregation, lyfte strukturella orsaker bakom segregation på seminariet ”Med migranternas röst – Om integration och värderingar i förändring”. På seminariet diskuterades en undersökning som Institutet för framtidsstudier har gjort bland 6 516 svenska migranter angående frågor som fångar hur värderingar och sociala normer ändras när personer flyttar från en region till en annan.

Karen Austin menade att det kan finns anledning att titta på normer och värderingar bland migranter men att det är viktigt att undvika ett ”vi och dem”, eftersom det kan leda till stigmatisering.

– Det är centralt att lyfta de bakomliggande orsakerna till segregation som hindrar människors individuella resor oavsett bakgrund, sa hon.

Trygghet och segregation

En konsekvens av ett samhälle som är segregerat och inte håller ihop är att brottsligheten tenderar att öka. Det diskuterades på seminariet ”Räcker 10 000 poliser – hur skapar vi lokala samverkansmodeller som ger ökad trygghet”, som arrangerades av Ica.

– Visst behövs det fler poliser för att öka tryggheten. Polisen brukar dock själv säga att myndigheten inte ensamt kan lösa segregationens konsekvenser. Det stämmer verkligen, studier visar till exempel att tidiga insatser redan i förskola och skola är av vikt för att människor inte ska hamna i brottslighet senare i livet, sa Inger Ashing på seminariet.

Samverkan med civilsamhälle och forskning

Civilsamhällets roll i arbetet mot segregation diskuterades på ett seminarium som anordnades av Forum – idéburna organisationer med social inriktning. Bland annat lyftes exempel på så kallade idéburna partnerskap, där ideella organisationer arbetar tillsammans med myndigheter eller kommuner för att möjliggöra lösningar för ett socialt hållbart samhälle.

– Vi ser att samverkan är centralt. Det är viktigt att partnerskap utgår från att de olika aktörerna bidrar med olika kunskaper, men att de är jämbördiga parter. Det finns till exempel inte samma ekonomiska förutsättningar i civilsamhället och myndigheter har en annan typ av lagbundet ansvar, sa Inger Ashing.

Även på Kvinna till Kvinnas seminarium om jämställd integration, lyfte Inger Ashing förutsättningarna för att ideella organisationer ska kunna ha en roll i arbetet mot segregation. Det är angeläget att statsbidrag till organisationerna möjliggör en hållbar och långsiktig verksamhet som utgår från kunskap om vilka behov som finns lokalt.

– Det går inte längre att arbeta med projekt som bygger på punktinsatser och därför har myndigheten genom sina statsbidrag 2018 möjliggjort för olika aktörer att gå samman och göra kartläggningar i samverkan med andra, så att de insatser som sedan görs är underbyggda och långsiktiga, sa hon.

På Fortes seminarium ”Klyftorna i Sverige – om den ökande ojämlikheten och segregationen” lyftes forskning om segregation. Inger Ashing betonade hur viktig samverkan med forskning är för att komma åt segregation.

– Att arbetet mot segregation är kunskapsbaserat är avgörande. Det handlar om vilka metoder och verktyg som fungerar, om vilka effekter segregationen får i samhället och om vilka orsaker som ligger bakom. Det är också viktigt att insatser som görs bygger på kunskap från de som berörs mest av segregationens negativa konsekvenser, sa hon.

BostadCivilsamhälleForskningSegregationTrygghetUtbildning
Back To Top