skip to Main Content
”Äntligen Får Vi Ett Gemensamt Språk Om Segregation”

”Äntligen får vi ett gemensamt språk om segregation”

Röster om Segregationsbarometern: Delmos nya statistikverktyg kan ge myndigheter och andra aktörer ett gemensamt språk när segregation ska diskuteras och motverkas. Det tror Lovisa Brodin, samordnare för polisens arbete i utsatta områden.

I höst lanserar Delmos Segregationsbarometern, ett unikt digitalt verktyg för att mäta och följa socioekonomisk segregation i hela Sverige. För att utveckla det har myndigheten bland annat tagit hjälp av Lovisa Brodin, polisinspektör på Nationella operativa avdelningen (NOA), som ingått i Segregationsbarometerns referensgrupp.

– Om vi gemensamt ska kunna vända utvecklingen i det som vi i polisen benämner som utsatta områden så är det jätteviktigt att vi myndigheter och alla andra som jobbar mot de här frågorna talar samma språk. Det är helt avgörande, säger Lovisa Brodin.

Viktigt för långsiktigt brottsförebyggande arbete

Till vardags jobbar Lovisa Brodin som samordnare för utvecklingen av polisens arbete i utsatta områden på NOA. Att mäta och följa segregation är inget som ingår i polisens uppdrag, säger hon.

– Men det är otroligt viktigt för att kunna förklara utvecklingen av brottslighet i olika områden och för det långsiktiga brottsförebyggande arbetet. Vi vet ju att socioekonomiska faktorer är en grogrund för att brottslighet och otrygghet ska få fäste – kan man mäta och följa den statistiken kan den tala om vilka områden som riskerar att få en kriminell påverkan lokalt.

”Bra komplement”

Sedan 2015 har den Nationella operativa avdelningen sammanställt sin lista över utsatta områden – enligt polisens definition områden med låg socioekonomisk status där kriminella har eller riskerar att få inverkan på lokalsamhället.

Segregationsbarometern har tagits fram oberoende av polisens lista och kommer i nuläget inte inkludera statistik om brott och trygghet, främst eftersom det är svårt att få ut bra registerstatistik på de små geografiska nivåer som Segregationsbarometern baseras på. Men Lovisa Brodin tror att den kommer fungera som ett bra komplement till polisens lista.

– Vår lista baseras ju på subjektiva bedömningar som görs av lokalpolisområdena medan Delmos områdestyper baseras på parametrar som är tydliga och mätbara över tid. Samtidigt ser vi att när vi gör slagningar baserat på socioekonomi träffar det oftast bra med våra egna listor – den brottslighet och otrygghet vi kan se i utsatta områden är ju några av de yttersta konsekvenserna av segregationen. Men för att förstå varför och för att gemensamt kunna rikta in oss på de faktorer som ger mest effekt på lång sikt behövs gemensamma verktyg, och jag tror Segregationsbarometern kommer vara ett ypperligt sådant.

Olika utmaningar i olika områden

En annan fördel som Lovisa Brodin ser är att Delmos områdestyper täcker hela skalan, från områden med stora socioekonomiska utmaningar till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

– Det är ju inte bara i utsatta områden som det finns utmaningar – andra områden har andra typer av utmaningar. Att vi nu får en stabil bedömning där vi över tid kan mäta och jämföra utvecklingen i olika områden kommer vara väldigt användbart för oss i vårt arbete, säger hon.

Läs mer:

Röster om Segregationsbarometern – Strömsunds kommun: ”Även Norrlands inland har utmaningar”

Läs mer om Segregationsbarometern

Läs mer om arbetet med att ta fram områdestyper: Delmos rapporterar uppdrag om att mäta och följa segregation

Om Segregationsbarometern:

  • Segregationsbarometern är ett webbaserat system för att mäta och följa segregationens utveckling över tid i Sverige. Delmos lanserar Segregationsbarometern hösten 2021.
  • Med Segregationsbarometern blir det nu möjligt att följa upp segregationen i Sverige på bred bas, genom att mäta så många olika indikatorer inom vitt skilda samhällsområden på flera olika geografiska nivåer.
  • Segregationsbarometern riktar sig bland annat till tjänstemän inom kommuner och regioner, organisationer inom civilsamhället som arbetar med att minska och motverka segregation, samt forskare.
  • Systemets utgångspunkt är socioekonomisk boendesegregation. Med hjälp av systemet kan användarna ta fram en samlad bild av den socioekonomiska segregationen.
  • I arbetet med att utveckla systemet har Delmos arbetat med en referensgrupp med aktörer som systemet riktar sig till, exempelvis inom kommun, region och civilsamhälle.
Back To Top