skip to Main Content

Delmos rapporterar uppdrag om att mäta och följa segregation

I dag rapporterar Delegationen mot segregation (Delmos) in två regeringsuppdrag. Det handlar dels om att genomföra en kartläggning och analys över den socioekonomiska segregationens utveckling i Sverige, dels om att tillsammans med SCB ta fram ett socioekonomiskt index.

–För att kunna göra något åt segregationen, behöver beslutsfattare veta hur det faktiskt ser ut. Därför är det viktigt att mäta och följa segregationens utveckling, säger Anders Kessling, direktör för Delmos.

I rapporten ”Segregation i Sverige” redovisar Delmos de två regeringsuppdragen. Det är första gången som segregationen i Sverige mäts så brett.

Rapporten beskriver hur den socioekonomiska boendesegregationen har sett ut sedan 1990-talet med hjälp av två olika index: ojämlikhetsindex och segregationsindex. Båda indexen används för att visa hur ojämnt eller jämnt olika socioekonomiska grupper bor i exempelvis en kommun.

Läs mer om Delmos resultat i pressmeddelandet ”Segregationen i Sverige har ökat”

Ladda ned ”Segregation i Sverige – årsrapport 2021 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling”

Delmos har också tillsammans med SCB haft i uppdrag att ta fram ett rikstäckande index som belyser hur olika områden förhåller sig till varandra avseende socioekonomisk status: ett så kallat socioekonomiskt index. Det socioekonomiska indexet presenteras på så kallad RegSO-nivå (regionala statistikområden). Det finns 3 336 RegSO:n i Sverige, som representerar olika områden. Alla dessa har tilldelats ett specifikt värde var. Det socioekonomiska indexet indikerar därmed hur olika RegSO:n förhåller sig till varandra avseende centrala socioekonomiska faktorer.

Det socioekonomiska indexet ligger också till grund för en indelning av samtliga Sveriges bostadsområden (RegSO:n) i fem olika områdestyper: från områden med stora socioekonomiska utmaningar till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. I rapporten redovisas dels uppdraget med att ta fram det socioekonomiska indexet, dels en analys över de olika områdestyperna, i syfte att följa den socioekonomiska utvecklingen i Sverige över tid.

–Det har tidigare inte funnits en vedertagen definition av områden med socioekonomiska utmaningar samt hur dessa förhåller sig till andra områden. Nu har Delmos och SCB tagit fram en sådan. Det, tillsammans med att Delmos i rapporten visar hur man på bred basis kan mäta och följa segregationen, ger såväl regeringen som myndigheter, kommuner, civilsamhälle och företag underlag till att fatta de beslut som krävs för att samordna verksamheter och insatser och därmed skapa förändring, säger Anders Kessling.

I höst kommer Delmos dessutom att publicera ett webbaserat uppföljningssystem, Segregationsbarometern. Syftet med uppföljningssystemet är att fungera som ett verktyg för exempelvis kommuner som arbetar med att minska och motverka segregation.

Resultaten i korthet

Nedan presenteras några av de resultat som framkommer i rapporten:

  • Segregationen i Sverige har ökat sedan 1990-talet. År 1990 skulle 27 procent av låginkomsttagarna behöva flytta för att bo jämnt fördelade med höginkomsttagare. 2018 var motsvarande siffra 41 procent. Det motsvarar en ökning om 14 procentenheter, vilket är mycket över 28 år.
  • Låginkomsttagare och höginkomsttagare är de som bor mest segregerat. Höginkomsttagarna är under hela perioden de som bor mest åtskilda från personer i andra inkomstgrupper. Ökningen är dock som störst för låginkomsttagarna. Sedan 2000-talets andra hälft bor de båda grupperna nästan lika segregerat.
  • Segregationen har minskat något under 2010-talet, men det är för tidigt att prata om någon typ av trendbrott.
  • Segregationen är inte bara ett storstadsfenomen, stora delar av den svenska befolkningen bor i kommuner som är segregerade. Nästan 60 procent av Sveriges befolkning bodde år 2018 i en kommun som var mer segregerad än vad den genomsnittliga nivån i riket var år 1990.
  • Mer än hälften av Sveriges kommuner (59 procent) har ett eller flera områden med socioekonomiska utmaningar och nästan en tredjedel av kommunerna har områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.
  • Majoriteten av Sveriges befolkning (60 procent) bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Var sjunde person i Sverige, motsvarande 1,4 miljoner personer, bor i ett område med socioekonomiska utmaningar.
  • Det finns skillnader i förutsättningar mellan områdestyperna. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar har en lägre utbildningsnivå, en lägre andel förvärvsarbetande och följaktligen också lägre inkomster. En större andel bor också i hyresrätt: 80 procent av invånarna i områden med stora socioekonomiska utmaningar bor i hyresrätter medan situationen är den omvända i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar: där bor 89 procent av invånarna i ägande- eller bostadsrätt. Boende i områden med socioekonomiska utmaningar lever också på en mindre bostadsyta än andra boende.

Om Segregationsbarometern

  • Segregationsbarometern är ett webbaserat system för att mäta och följa segregationens utveckling över tid i Sverige.
  • Med Segregationsbarometern blir det för första gången möjligt att följa upp segregationen i Sverige genom att mäta så många olika indikatorer inom vitt skilda samhällsområden på flera olika geografiska nivåer.
  • Delmos lanserar Segregationsbarometern hösten 2021.
  • Segregationsbarometern riktar sig bland annat till tjänstemän inom kommuner och regioner, organisationer inom civilsamhället som arbetar med att minska och motverka segregation, samt forskare.
  • Systemets utgångspunkt är socioekonomisk boendesegregation. Med hjälp av systemet kan användarna ta fram en samlad bild av den socioekonomiska segregationen.
Back To Top