skip to Main Content

Ny kunskapsöversikt om boendesegregation

Det är viktigt att utgå från kunskap i arbetet med att minska och motverka segregation. Det bedrivs mycket forskning om segregation inom olika forskningsmiljöer, av forskargrupper och inom enskilda forskningsprojekt. Delmos har gett Ramboll i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt om segregation för att ge en bild av hur forskningen om segregation har utvecklats i Sverige under de senaste decennierna. 

Delegationen mot segregation har i uppdrag att följa forskning och annan kunskap i frågor som rör segregation. Myndigheten ska även bidra till kunskapsutveckling kring bland annat insatser och metoder som kan bidra till att minska och motverka segregation. 

Delmos har därför gett konsultbolaget Ramboll Management i uppdrag att genomföra en kunskapsöversikt om segregation, främst boendesegregation. 

Kunskapsöversikten finns dels i rapportform, dels i form av ett webbinarium, inspelat under maj månad 2020. 

Här kan du läsa rapporten Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020

Här kan du se webbinariet.

Nedan följer några av de punkter som rapporten och webbinariet tar upp.  

Hur definieras segregation?

Segregation kan definieras som att individer eller grupper av individer lever och verkar rumsligt åtskilda från varandra, inom exempelvis boende, skola och arbetsmarknad. Grunden för segregationen kan vara socioekonomiska, etniska eller demografiska faktorer. Delmos arbetar främst med socioekonomisk segregation, eftersom den anses bäst förklara uppkomsten av segregationsmönster i Sverige. Socioekonomisk segregation betyder att människor som tillhör olika social-, inkomst- och yrkesgrupper lever sina liv skilda från varandra och därmed får olika förutsättningar. 

Alla påverkas av att samhället är segregerat, men segregationen får mer negativa konsekvenser för exempelvis de som bor i områden med socioekonomiska utmaningar.  

Vad fokuserar rapporten på?

Kunskapsöversikten fokuserar på den rumsliga åtskillnaden inom boende, alltså det som kallas boendesegregation.  

Rapporten ger en bild av bland annat: 

  • hur forskningen om segregationen har utvecklats i Sverige sedan 1990-talet 
  • orsakerna till segregation 
  • konsekvenser av segregation 
  • exempel på insatser mot segregation, främst i Sverige, men även i Danmark och Norge. 

Boendesegregationens utveckling

Forskningen pekar på att både den socioekonomiska och den etniska segregationen har ökat i Sverige sedan 1990-talet. Men forskningen är inte entydig när det gäller ökningens omfattning och utveckling. Det beror på att studier visar olika resultat, beroende på till exempel hur segregation definieras, vilken metod som används och hur de bostadsområden som jämförs definieras 

Segregationen i Sverige (både den socioekonomiska och den etniska) är varken högre eller lägre än i andra jämförbara länder. 

Vad orsakar boendesegregationen?

Förändringar i inkomstojämlikheter bidrar till ifall segregationen förstärks eller minskar. När klyftorna i samhället ökar drabbas framförallt personer med låg socioekonomisk status. Och det finns fler faktorer som påverkar. 

Segregationens orsaker är därför sannolikt en kombination av: 

  • Förändringar i inkomstojämlikheter 
  • Bostadssegregation (den geografiska fördelningen av hyresrätter och bostadsrätter) 
  • Bostadssegmentering (vilken tillgång olika grupper i samhället har till de olika bostadstyperna) 
  • Individers sociala förutsättningar (som sociala nätverk eller information om bostadsmarknaden) 
  • Individers preferenser och val (Exempelvis gör begränsningar i tillgång till bostäder att hushåll med begränsade ekonomiska resurser har svårare att välja var de bosätter sig.).   

Forskning pekar också på att bostadsmarknadens institutioner missgynnar vissa individer och grupper, framförallt utrikes födda.  

Vilka konsekvenser får boendesegregationen?

Forskare är överens om att segregation har en påverkan på individers livschanser. Det brukar kallas för grannskapseffekter. Allra mest tycks hälsa och hälsoriskbeteende påverkas 

Flera studier har visat att en uppväxt i grannskap med en viss socioekonomisk status påverkar individers framtid på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis ha betydelse för inkomst, arbetslöshet och beroende av ekonomiskt bistånd. Det kan även finnas påverkan på utbildningsnivå. 

Insatser mot boendesegregation

När det gäller insatser mot segregation är det viktigt att skilja mellan två olika typer av åtgärder: 

  • åtgärder som syftar till att bryta segregationen och de bakomliggande orsakerna 
  • åtgärder som syftar till att motverka de negativa konsekvenserna av segregation.  

Om en aktör är intresserad av att motverka de negativa konsekvenserna av segregation kan insatserna vara i form av områdesspecifika åtgärder för individer eller hushåll med låg socioekonomisk status.  

Utvärderingar av områdesspecifika åtgärder som riktar in sig på ”utsatta bostadsområden” visar att dessa åtgärder lyckats bättre med att förbättra livssituationen för enskilda individer, men sämre med att förbättra bostadsområdets generella position. Det beror på att personer vars socioekonomiska status förbättras av insatserna tenderar att flytta till andra områden och ersättas av andra invånare med lägre socioekonomisk status.  

Områdesbaserade satsningar kan också riskera att stigmatisera bostadsområden ytterligare. Då kan de få motsatt effekt till den avsedda.  

Arbete med områdesutveckling tycks alltså inte bryta segregationen och de bakomliggande orsakerna, men kan ha ett värde för berörda individer och hushåll.  

Framgångsfaktorer i arbetet

Det finns flera viktiga faktorer för att insatser för att minska och motverka segregation ska vara framgångsrikaEn genomgång av de svenska insatser som har gjorts visar bland annat att samverkan mellan olika aktörer är viktigt för att nå målen. De boende i bostadsområdena som insatserna riktar sig till bör erbjudas delaktighet i insatserna. Det behövs också en långsiktighet i genomförandet av insatserna. 

Tidigare insatser präglas ofta av brist på helhetsperspektiv, det vill säga att insatserna riktar in sig på hela staden. Flera forskare betonar att de insatser som utförts riktats mot utvalda bostadsområden och deras invånare, något som riskerar att det blir orealistiska krav och förväntningar på satsningarnas resultat. 

Satsningar mot segregation bör därför inbegripa insatser som påverkar segregationen på ett strukturellt plan. Det kan till exempel handla om fysisk planering av städer och upprustning av bostadsområden, sysselsättning och flyktingmottagande. 

 

Läs mer i rapporten Kunskapsöversikt om boendesegregation 2020. 

 

Back To Top