skip to Main Content
”Se Upp Med Fallgroparna När Du Tolkar Statistik Om Segregation”

”Se upp med fallgroparna när du tolkar statistik om segregation”

Röster om Segregationsbarometern: Delmos nya verktyg kan göra komplex statistik lättillgänglig och ge en bra grund att jobba vidare på. Men det är viktigt att se upp med fallgropar kring statistik, säger analytikerna Karl Nygren och Viktor Persson från Uppsala kommun, som deltagit i Delmos referensgrupp.

I slutet av september lanserade Delmos Segregationsbarometern, ett unikt digitalt verktyg för att mäta och följa socioekonomisk segregation i hela Sverige. För att utveckla verktyget har myndigheten bland annat tagit hjälp av Karl Nygren och Viktor Persson, samhällsanalytiker i Uppsala kommun, som båda ingått i Delmos referensgrupp för Segregationsbarometern.

– Styrkan i Segregationsbarometern är att den är så användarvänlig, man kan få övergripande resultat väldigt snabbt och enkelt. Och det kan i sin tur ge upphov till hypoteser man kan arbeta vidare med. Men för att faktiskt kunna utreda vad som har lett till ett resultat och se vad man kan göra åt det måste man gå in på detaljnivå, säger Viktor Persson.

Han får medhåll av Ulrika Gustafsson, analytiker på Delmos och samordnare för Segregationsbarometern. Man kan se Segregationsbarometern som en plattform att börja en diskussion utifrån, säger hon.

– Vi på Delmos rekommenderar alltid att man ska följa upp eller komplettera resultaten från Segregationsbarometern med andra datakällor på kanske ännu lägre geografiska nivåer än DeSO, som är den lägsta nivån i verktyget. Det hela beror ju på vad man som aktör vill undersöka och belysa. Den lokala kännedomen är dessutom viktig för att kunna dra rätt slutsatser, säger hon.

Knepigt att bara titta på siffror för enskilda områden

I Segregationsbarometern går det att bryta ner statistik om till exempel arbetslöshet och utbildningsnivå i mindre geografiska områden i en kommun, DeSO:n och RegSO:n. Uppsala kommun, som länge arbetat med att mäta och följa segregation, har gjort på ett liknande sätt i sin sammanställning Den sociala kompassen.

– Men det finns ju vissa metodologiska utmaningar, säger Karl Nygren.

En av utmaningarna han pekar på är att arbeta för smalt. Att bara titta på siffror för enskilda geografiska områden kan bli missvisande:

– Ta till exempel studentområdena. Om man inte är försiktig och beaktar både tids- och rumsperspektivet när man tar fram olika socioekonomiska mått så ser det ju ut att konstant råda riktig misär där. Men studentbostäder är ju tillfälliga genomgångsbostäder, det är uppenbarligen inte samma uppsättning människor som bor kvar där fem år senare.

Bör inte tolkas som en topplista

Likadant kan det se ut i andra områden, där in- och utflyttningen är hög. Och än värre tror Karl Nygren att det kan bli om man börjar jämföra statistik mellan olika kommuner och län.

– Det är ju väldigt mycket som gömmer sig i områdesindelningarna och hur olika städer har byggts ut. Vissa städer växte väldigt mycket under miljonprogramsåren, andra har en större andel blandad stenstad, så det måste man förhålla sig till. Annars – om man bara tar statistik utan att vidare analysera eller problematisera den – finns risken att den reduceras till någon slags topplista över hur bra olika kommuner lyckas hantera segregationen, säger Karl Nygren.

Det är en risk som även Delmos ser. Myndigheten har därför tagit fram en användarhandbok och annat stödmaterial för att hjälpa användare i hur de kan tolka statistiken och vilka jämförelser som de kan göra för att främja mer mångfacetterade analyser.

– Fokus i verktyget är just att hjälpa användaren att identifiera likheter och skillnader inom exempelvis den egna kommunen, för att utifrån detta bättre kunna gå på djupet med vilka orsaker som kan ligga bakom siffrorna – och vad man kan göra åt dem. Det gäller inte minst alla de användare som inte har råd och möjlighet att själva ta fram den här typen av verktyg. Verktyget är till för aktörer som arbetar med att minska och motverka segregationen inom exempelvis en kommun eller region – inte till att jämföra sig för att se vem som ligger ”värst” till, säger Ulrika Gustafsson.

Lokalkännedom avgörande

När det kommer till att tolka statistiken betonar Ulrika Gustafsson återigen hur viktigt det är att ha koll på de lokala och regionala förutsättningarna för området en tittar på. Områden där det bor många studenter och pensionärer är ett exempel på när statistiken kan bli missvisande. Ett annat är kommuner som gränsar till våra grannländer.

– Ta till exempel Haparanda, Eda och Malmö. I flera av dessa gränskommuner är medianinkomsten låg och en delförklaring till det är att många som bor där jobbar på andra sidan gränsen. Deras inkomster registreras alltså inte i Sverige. Här är den lokala kännedomen avgörande för att dra rätt slutsatser, säger Ulrika Gustafsson.

Tips för att tolka statistik om segregation

Fler fallgropar när det gäller att tolka statistik och tips på hur du kan undvika dem hittar du på följande ställen i Segregationsbarometern:

Segregationsbarometerns användarhandbok

Guiden Så kommer du igång med Segregationsbarometern

Vanliga frågor och svar i Segregationsbarometern

Läs fler röster om Segregationsbarometern här:

Göteborgsregionen: ”Vi behöver beslutsunderlag som bygger på verkligheten”

Hyresgästföreningen: ”Viktigt att titta på hela staden”

Polisen: ”Äntligen får vi ett gemensamt språk om segregation”

Strömsunds kommun: ”Även Norrlands inland har utmaningar”

Om Segregationsbarometern:

  • Segregationsbarometern är ett webbaserat verktyg för att mäta och följa segregationens utveckling över tid i Sverige. Delmos lanserade Segregationsbarometern i september 2021.
  • Med Segregationsbarometern blir det nu möjligt att följa upp segregationen i Sverige på bred bas, genom att mäta så många olika indikatorer inom vitt skilda samhällsområden på flera olika geografiska nivåer.
  • Segregationsbarometern riktar sig bland annat till tjänstemän inom kommuner och regioner, organisationer inom civilsamhället som arbetar med att minska och motverka segregation, samt forskare.
  • Systemets utgångspunkt är socioekonomisk boendesegregation. Med hjälp av verktyget kan användarna ta fram en samlad bild av den socioekonomiska segregationen.
  • I arbetet med att utveckla systemet har Delmos arbetat med en referensgrupp med aktörer som verktyget riktar sig till, exempelvis inom kommun, region och civilsamhälle.

Läs mer om Segregationsbarometern

Besök Segregationsbarometern

Back To Top