skip to Main Content

Segregationens utveckling i Sverige ska mätas

Den socioekonomiska segregationen i Sverige har ökat succesivt under en längre tid. Nu ska Delegationen mot segregation ta fram en samlad analys över segregationens utveckling de senaste 10 åren.

– Det är viktigt att förstå och beakta hur olika aspekter av segregation hänger samman, men det är också viktigt att kunna synliggöra segregationsmönster och dess utveckling över tid inom olika områden och på olika geografiska nivåer, säger Ulrika Gustafsson, analytiker på Delmos.

Delegationen mot segregation fick i sitt regleringsbrev 2020 i uppdrag från regeringen att genomföra en kartläggning och analys av utvecklingen av socioekonomisk segregation i Sverige.

Ulrika Gustafsson, analytiker på Delegationen mot segregation

– Det har inte tidigare funnits en samlad officiell statistik över segregation i Sverige, där indikatorer rörande till exempel arbetsmarknad, boende, skola och hälsa mäts tillsammans. Det kommer att bli första gången som någon visar en sådan bred bild över segregationen, säger Ulrika Gustafsson.

Tanken är att visa på skillnader mellan olika områden, exempelvis områden med socioekonomiska utmaningar och områden utan socioekonomiska utmaningar.

– De insatser och åtgärder som genomförs för att minska och motverka segregationen måste bygga på hur det faktiskt ser ut i Sverige. Genom att visa hur det ser ut och har sett ut över tid, hoppas vi att kunna bidra med fakta och kunna visa vilka typer av insatser som behöver göras framöver, säger hon.

Uppdraget ska redovisas i form av en rapport till regeringen i mars 2021.

Nationellt system för uppföljning av segregation

Myndigheten har tidigare även lämnat in ett förslag om en webbaserad databas för uppföljning av segregation till regeringen. Förslaget lämnades in i december 2018.

– Tanken var att databasen skulle bli tillgänglig för aktörer som arbetar mot segregation, exempelvis myndigheter, kommuner eller civilsamhällesorganisationer. Aktörerna skulle kunna följa segregationens utveckling nationellt, regionalt och lokalt, till exempel mäta skillnader i antalet långtidsarbetslösa eller trångboddhet mellan olika områden. Myndigheten har märkt en stor efterfrågan på uppföljningssystemet, många tycker att det skulle vara ett viktigt verktyg, säger Ulrika Gustafsson.

Myndigheten har dock i dagsläget inget uppdrag från regeringen att ta fram ett sådant webbaserat system.

Back To Top