skip to Main Content

En arvsfond i takt med tiden – En översyn av regelverket kring Allmänna arvsfonden (SOU 2018:70)

Sammanfattning

Delegationen mot segregation ställer sig positiv till utredarens förslag eftersom de kan antas förbättra förutsättningarna för verksamheter av ideell karaktär att verka långsiktigt i områden med socioekonomiska utmaningar och för att motverka segregation. Myndigheten vill samtidigt betona att utredningen inte i alla delar utgår från ett segregationsperspektiv.

Delegationen mot segregation vill problematisera kring den praxis som förslås kvarstå för lokalstöd utifrån ett segregationsperspektiv. Myndigheten vill uppmärksamma att den nuvarande praxis kan hämma utveckling och etablering av ett rikt utbud av mötesplatser, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar.

Myndigheten vill också lyfta att betänkanden från den pågående Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) bör beaktas innan nya demokrativillkor beslutas.

Myndigheten välkomnar förslag som stödjer bidragsgivarna att upptäcka och förhindra dubbelfinansiering eller andra ekonomiska oegentligheter men vill betona värdet av myndighetssamverkan i utvecklingsarbetet.

I övrigt har myndigheten inga synpunkter på utredningens förslag.

Yttrande

Delegationen mot segregation välkomnar denna översyn och anser att utredarens förslag överlag ligger i linje med de insatser som myndigheten bedömer kan bidra till att minska och motverka segregationen i Sverige.

Kriterierna för stöd

Delegationen mot segregation ställer sig bakom förslag om att bredda kriterierna gällande kravet om nyskapande till utvecklande verksamhet. Att stödja verksamhet som är utvecklande för någon av fondens målgrupper, där det ställs krav på att målgruppen själva deltar i planeringen, ger goda förutsättningar till ett långsiktigt arbete. Det ökar även möjligheterna för verksamheten att överleva efter det att stödet ur fonden upphört. För att motverka och minska segregationen krävs ett långsiktigt arbete som kan leda till bestående förändringar. Det är särskilt viktigt inom områden med socioekonomiska utmaningar.

Delegationen mot segregation instämmer även i utredningens bedömning vad gäller behovet av att införa demokrativillkor men anser att betänkanden från den pågående Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) bör beaktas innan nya demokrativillkor beslutas.

Särskilda frågor om stöd till lokaler och anläggningar m.m.

Delegationen mot segregation vill uppmärksamma och problematisera kring den praxis som föreslås kvarstå för lokalstöd utifrån ett segregationsperspektiv. Segregation handlar om att människor som tillhör olika social-, inkomst- och yrkesgrupper lever sina liv skilda från varandra och därmed får olika förutsättningar. I den kontexten spelar civilsamhällets organisationer en viktig roll som en plats där människor tillägnar sig demokratiska färdigheter, värderingar men också bidrar till att människor med olika erfarenheter och bakgrunder möts. En förutsättning för att olika typer av möten ska ske är att det finns ett rikt utbud av mötesplatser som understödjer och möjliggör dem. Enligt uppgift från Arvsfonden är antalet inkomna lokalstödsansökningar som inkluderar målgrupper i områden med socioekonomiska utmaningar i dagsläget få. Det har inte genomförts någon analys om orsakerna än men en anledning skulle kunna vara kravet på att verksamheten och lokalen ska vara nyskapande och utvecklande inom en radie av 10 km. Särskilt utmanande kan det vara att uppfylla kravet i storstadsregionerna där stadsdelar och kommuner ligger tätt. Ofta finns redan samlingslokaler och andra typer av mötesplatser i kommunal och/eller föreningsregi. Sannolikheten är därför stor att 10-kilometerspraxis kan utgöra ett hinder för ideella organisationer som verkar i socioekonomiskt utsatta områden. En annan anledning kan vara att den sökande förväntas ha en viss organisatorisk- och ekonomisk kapacitet för att ges tillträde till lokalstödet.

Myndigheten anser att det därför finns skäl att se över praxis mot bakgrund av att det lämnas få lokalstödsbidrag i syfte att etablera eller utveckla nya mötesplatser i områden med socioekonomiska utmaningar. För att minska och motverka segregation kan det finnas behov av större flexibilitet så att inte praxis blir begränsande utan snarare stödjer tillskapandet av mötesplatser.

Kontroll av utbetalda medel, elektronisk underskrift av ansökningar m.m.

Utöver utredningens bedömningar vill myndigheten betona vikten av att erfarenheter och kompetenser utvecklas och tas tillvara mellan myndigheter. Myndigheten anser att en myndighetssamverkan ökar möjligheten för bättre, effektivare och mer likvärdiga förutsättningar för ett långsiktigt stöd till verksamheter av ideell karaktär. En sådan samverkan kan till exempel handla om enhetlighet i demokrativillkor vid bidragsgivning, samverkan kring upprättande av databas, digitalisering av bidragsprocessen samt vid kontroll och prövning av uppgifter.

Myndigheten föreslår att relevanta myndigheter ges i uppdrag att genomföra en översyn av vilken information som kan bli aktuell för utbyte och hur sedan samverkan mellan myndigheterna kan öka möjligheterna att förhindra felaktiga utbetalningar, effektivisera utbetalningsprocesser och förbättra servicen till verksamheter av ideell karaktär. Exempel på relevanta myndigheter är Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kammarkollegiet och bidragsgivande myndigheter.

I övrigt har myndigheten inga synpunkter på utredningens förslag.

Yttrandet har beslutats av Inger Ashing, Direktör efter föredragning av Marina Tjelvling, Verksamhetsutvecklare.

Diarienummer:
2018-2.3.1-290/2 (Delegationen mot segregation)
S2018/04805/FST (Socialdepartementet)
Till:
Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Civilsamhälle
Back To Top