skip to Main Content

En utvecklad översiktsplanering. Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer (SOU 2018:46)

Sammanfattning

Delegationen mot segregation instämmer i utredningens slutsatser om att kommunerna behöver verktyg för att säkerställa att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bland annat behöver kommunen kunna påverka tillgången till bostäder med olika upplåtelseformer – i synnerhet hyresrätter.

För att kommunerna ska kunna planera och genomföra långsiktiga insatser som främjar jämlikhet och minskar och motverkar segregation måste frågan om social hållbarhet bli ett naturligt inslag. Kommunen behöver kunna reglera upplåtelseformer för att alla ska kunna leva i bra bostäder på det sätt som avses i BFL menar Delegationen mot segregation.

Delegationen mot segregation ställer sig bakom utredningens förslag att kommunen bör få bestämma att vissa bostäder bara får upplåtas med hyresrätt. Ur ett segregationsperspektiv finns det en utmaning i utredningens förslag när man föreslår att kommunen endast ska kunna styra upplåtelseformerna på kommunens egen mark (markanvisningarna). Särskilt påtagligt blir det för kommuner som har lite eller helt saknar egen mark. Detta kan få som konsekvens att segregationen i en kommun eller region kan komma att öka snarare än att minska. För att motverka detta bör kommunens ges möjlighet att påverka upplåtelseformerna även i exploateringsavtalen menar myndigheten. Detta kan göras genom en lagändring i PBL.

Yttrande

Segregation är ett relationellt begrepp och handlar om att människor med olika bakgrund – som socioekonomisk status, etnicitet eller demografi – bor i olika områden, går i olika skolor och arbetar på olika arbetsplatser eller inom olika yrken. Men det handlar inte bara om att dessa bostadsområden, skolor, arbetsplatser, yrken etcetera är åtskilda. Det handlar också om att de har olika status och påverkar människors livsvillkor på olika sätt.

Frågan om kommunernas översiktsplanering är därför särskilt intressant ur ett segregationsperspektiv. Både som en bakomliggande konsekvens av och en orsak till segregation. Det är med detta som utgångspunkt som Delegationen mot segregation analyserat utredningens förslag och lämnar följande övergripande synpunkter på utredningens förslag samt på förslaget att kommunerna ska kunna reglera upplåtelseformer och då särskilt hyresrätter.

I övrigt har myndigheten inga synpunkter på utredningens förslag.

Övergripande synpunkter

För att minska och motverka segregationen krävs strategiska och långsiktiga åtgärder som omfattar hela kommunen. För att komma åt de bakomliggande orsakerna till segregationen är planeringen av staden och särskilt översiktsplaneringen och detaljplaneringen viktiga verktyg. För att kunna uppfylla Bostadsförsörjningslagens mål om att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i bra bostäder krävs det att kommunen har en bra planering för bostadsförsörjningen och ges mandat och verktyg för att lösa uppgiften.

Med detta som bakgrund menar Delegationen mot segregation att utredningens förslag saknar ett ”hela staden perspektiv” och frågor om social hållbarhet. Något som många kommuner idag har som övergripande strategier när det bygger och utvecklar sin kommun. Så som förslagen är skrivna kommer frågan om vem som äger marken till stor del vara styrande för vilka upplåtelseformer som kommer tillskapas i en enskild kommun och inte övergripande mål som syftar till att långsiktigt bygga en stad som håller samman. Frågan är komplex och innehåller många målkonflikter.

För att uppnå det målet så krävs det ökad samverkan mellan myndigheter, landsting, kommuner och invånarna själva som utgår från den befintliga kunskap som finns om befolkningens skilda villkor.

Kapitel 6.3 Kommunen bör inte ha möjlighet att reglera upplåtelseformen när någon annan äger marken samt kapitel 6.5.1 kommunen bör få bestämma att vissa bostäder bara får upplåtas med hyresrätt

Delegationen mot segregation ställer sig bakom utredningens förslag att kommunerna bör få bestämma att vissa bostäder bara får upplåtas med hyresrätt. Förslaget kan ge svaga grupper på bostadsmarknaden större möjligheter att få en bostad och bör på sikt bidra till att minska och motverka segregationen.

Delegationen mot segregation menar dock att det är en brist att förslaget endast är kopplat till mark eller annat utrymme som ägs av kommunen.

För de kommuner som inte äger egen mark eller lite mark så ger förslaget ringa möjligheter att påverka antalet hyresrätter i den enskilda kommunen. Något som myndigheten menar får konsekvenser för en enskild kommuns möjlighet att minska och motverka segregationen.

Här finns en tydlig målkonflikt i kommunens bostadsförsörjningsansvar och enskilda markägares rättigheter. Myndigheten delar inte utredningens slutsats att enskilda markägares rättigheter inte alltid bör gå före kommunens bostadsförsörjningsansvar om målsättningen är att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle som kan tillhandhålla bostäder för människors olika behov.

Delegationen mot segregation menar att kommunen bör ges möjlighet att påverka upplåtelseformerna även i exploateringsavtalen. Detta kan göras genom en lagändring i PBL.

Inger Ashing
Direktör

Ulrika Pudas
Processledare

Diarienummer: 2018-2.3.1-208
Till: Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm

Kommun
Back To Top